Jag kan verkligen förstå om Miesha Tate känner att hon har kommit över det där gamla bråket med Ronda Rousey nu. Hon säger att hon inte bär på något agg längre och önskar bara att Rousey kunde släppa det också, men tyvärr verkar det inte vara fallet.
Rousey, som blev en stor stjärna när kvinnorna gjorde entré inom UFC 2013, har öppet diskuterat nedgången i sin MMA-karriär på sistone. Hon har talat om sina hjärnskakningar och hur det påverkade hennes beslut att sluta med MMA. Hon erkänner att hon var skadad när hon gick in i buren mot Holly Holm 2015 och förlorade genom en chockerande knockout. Det här har inte mottagits väl av kritiker som anser att det var ett försök att skifta fokus från Holms imponerande prestation.
Rousey, som fick en plats i UFC:s Hall of Fame 2018, har också uttryckt sin frustration mot Joe Rogan och MMA-medier som hon anser vände sig mot henne efter förlusterna mot Holm och Amanda Nunes.
För Tate säger Rouseys uttalanden en hel del.
”Jag har personligen inte längre den där ilskan mot Ronda som jag hade förr,” berättade Tate på Sirius XM:s ”MMA Today”-show med Ryan McKinnell. ”Jag har kunnat bearbeta det, se min egen del i det hela och försöka växa som person. Jag skulle vilja kunna säga att jag sett samma utveckling hos Ronda, men det verkar inte vara fallet. Det verkar som att hon fortfarande håller fast vid sin bitterhet och låter det påverka henne.”
Hon tillade också:
”Jag tror inte att MMA-gemenskapen generellt vände ryggen åt Ronda.”
Under sin glanstid var Rousey en mediadrottning med en påtaglig rivalitet mot Tate. Det började med att Rousey besegrade Tate i Strikeforce 2012 och sedan igen på UFC 168 2013 efter en intensiv säsong av ”The Ultimate Fighter”.
Tate tycker fortfarande att Rouseys största hinder är hennes fokus på det negativa.
”Hon glömde bort att det fanns tusentals unga tjejer världen över som såg upp till henne oavsett vinst eller förlust. De beundrade henne för den hon var. Hon verkar inte ha kommit till den punkt där jag skulle vilja se henne. Jag tror att hon fortfarande är sårad, men hon fokuserar mer på sig själv än på att växa som person. Det handlar fortfarande mycket om ’det här hände mig, alla vände mig ryggen, ingen brydde sig om mig.’ Det är inte riktigt så.
”Kritik följer med berömmelsen. Ingen mästare går igenom livet oskadd, särskilt när hela världen får se både deras uppgångar och fall. Det är ingen Ronda Rousey mot världen-situation. När du är stor vill vissa bara se dig falla.”
