Tillbakablick: Conor McGregors makalösa karriär från 2008-2024

En legend föds

Conor McGregor, född 14 juli 1988 i Dublin, Irland, har utan tvekan skakat om MMA-världen som få andra. När jag först hörde om denna irländska kämpe, var han en relativt okänd figur i Cage Warriors, men han hade redan börjat samla på sig en imponerande meritlista. Jag minns hur jag följde hans första matcher och såg den otroliga karisman som denna unga kämpe besatt. McGregor var inte bara en fighter; han var en showman, en person som kunde fånga publikens uppmärksamhet både i och utanför ringen.

Faktaruta

De episka kamperna mot Brimage, Poirier, Mendes & Aldo

När Conor McGregor skrev på för UFC 2013, visste jag att vi hade något speciellt att se fram emot. Han debuterade med en teknisk knockout mot Marcus Brimage, och det var tydligt att en ny stjärna hade fötts. Jag minns hur McGregor äntrade oktagonen med en självförtroende och en kaxighet som få hade sett tidigare. Hans precisa slag och explosiva stil gjorde honom genast till en publikfavorit. Redan från start visade han att han hade något unikt – inte bara i sina färdigheter utan också i sitt sätt att sälja matcher och fånga publiken.

McGregors resa genom fjäderviktsklassen var inget annat än spektakulär. Han hade en förmåga att komma in i huvudet på sina motståndare innan de ens klev in i buren. Hans verbala attacker var lika skarpa som hans slag. Ett minnesvärt exempel är när han besegrade Dustin Poirier i september 2014. Innan matchen hade McGregor psykologiskt överlistat Poirier, och när de väl möttes, gjorde han processen kort genom att knocka honom i första ronden. Det var då det började bli klart för alla att McGregor inte bara var prat – han hade också en förmåga att backa upp det med handling.

Nästa stora hinder var Chad Mendes, en av de tuffaste brottarna i divisionen, och kampen om den interimistiska fjäderviktsbältet. Med kort varsel hoppade Mendes in för att ersätta en skadad José Aldo, och många tvivlade på McGregors förmåga att hantera Mendes brottningsbaserade stil. Men i juli 2015, under UFC 189, visade McGregor återigen varför han var något utöver det vanliga. Efter att ha blivit nedtagen och kontrollerad i de första ronderna, kom McGregor tillbaka starkt och vann via TKO i andra ronden. Jag kommer aldrig glömma den adrenalinkicken när McGregor hoppade upp på buren och firade med sina irländska fans som hade flugit över för att se sin hjälte.

Allt detta ledde upp till det som skulle bli en av de mest förväntansfulla matcherna i UFChistoria: mötet med den då obesegrade fjäderviktsmästaren José Aldo. Aldo hade inte förlorat på tio år och var en av de mest dominerande mästarna någonsin. Men McGregors mind games hade gjort sitt, och när de två möttes i oktagonen i december 2015, var det över nästan innan det började. Efter bara 13 sekunder knockade McGregor Aldo med en perfekt träff, och historien var skriven. Den snabbaste knockoutsegern i en UFC-titelmatch var ett faktum, och McGregor blev den obestridda fjäderviktsmästaren.

Den natten i Las Vegas var något utöver det vanliga. Det var inte bara en seger; det var en historisk händelse som skulle definiera Conor McGregor som en av de största inom sporten. Hans resa genom fjäderviktsklassen visade en kombination av skicklighet, strategi och en aldrig tidigare skådad förmåga att marknadsföra sig själv och sina matcher. Det cementerade hans plats i sportens annaler och gjorde honom till en global superstjärna. Jag kan fortfarande känna spänningen och euforin från den kvällen, och jag vet att den kommer att leva kvar som ett av de mest ikoniska ögonblicken i MMA-historien.

Dubbla bälten

Conor McGregor var inte nöjd med bara ett bälte. Efter att ha erövrat fjäderviktsbältet var hans nästa mål lättviktsklassen och den regerande mästaren Eddie Alvarez. McGregors ambition och hunger efter nya utmaningar visste inga gränser, och det var tydligt att han var fast besluten att skriva sitt namn i UFC:s historieböcker på ett sätt som ingen annan hade gjort tidigare.

När kampen mot Eddie Alvarez offentliggjordes var förväntningarna skyhöga. Det skulle äga rum under UFC 205 i Madison Square Garden, New York – en historisk gala som skulle markera UFC:s första framträdande i denna ikoniska arena. Matchen skulle inte bara avgöra lättviktsmästerskapet, utan den skulle också ge McGregor en chans att bli den första fightern i UFC:s historia att inneha två bälten samtidigt.

Kvällen den 12 november 2016 kommer alltid att vara inpräntad i mitt minne. Madison Square Garden var fullsatt, och energin i luften var elektrisk. När Conor McGregor klev in i oktagonen, visste vi att vi var på väg att bevittna något speciellt. McGregor var fokuserad, och hans självsäkerhet var påtaglig. När matchen väl började, var det tydligt att McGregor var i en klass för sig.

Eddie Alvarez var en tuff motståndare med en gedigen bakgrund inom brottning och boxning. Men den kvällen var McGregor i sitt esse. Han visade en otrolig precision och snabbhet i sina slag, och redan i första ronden sänkte han Alvarez flera gånger med sina välplacerade vänsterkrokar. Det var som om han såg matchen i slow motion, och varje rörelse var genomtänkt och exakt.

I andra ronden kom det ögonblick som skulle definiera McGregors karriär. Efter en briljant kombination av slag, avslutade han matchen med en teknisk knockout. Det var en dominant prestation som visade på McGregors briljans och förmåga att leverera när det gällde som mest. När domaren avbröt matchen, stod McGregor där, med två bälten på axlarna och ett leende av triumf. Det var ett historiskt ögonblick som cementerade hans plats som en av de största inom sporten.

Jag minns att jag var imponerad över hur han återigen hade överträffat förväntningarna och skrivit historia. Det var inte bara en seger för Conor McGregor utan också för alla fans som hade följt hans resa från början. Att se honom stå där med båda bältena, triumferande och självsäker, var ett bevis på hans oöverträffade talang och oändliga drivkraft.

Efter matchen var McGregor lika slagfärdig som alltid. Han tog mikrofonen och levererade ett minnesvärt tal där han tackade ”absolut ingen” och påminde alla om sin resa och sitt hårda arbete. Det var ett typiskt McGregor-ögonblick – karismatiskt, självsäkert och fullständigt oförglömligt.

Conor McGregors prestation på UFC 205 kommer alltid att vara en av de mest ikoniska ögonblicken i MMA-historien. Hans förmåga att uppnå det som många trodde var omöjligt visar på hans unika talang och obevekliga beslutsamhet. Att bli den första UFC-fightern att hålla två bälten samtidigt är en bedrift som få, om ens någon, kommer att kunna replikera. Det är en prestation som för alltid kommer att vara inristad i sportens historieböcker och i hjärtat hos alla som älskar MMA.

Utmaningar och kontroverser

Efter att ha nått toppen av sin karriär började det storma kring Conor McGregor. Hans match mot Floyd Mayweather i boxningsringen var ett bevis på hans ambition och vilja att testa gränserna. Även om han förlorade, visade han att han kunde hålla sin egen mot en av boxningens största. Men med framgång kom också kontroverser, både i och utanför ringen. Incidenten i Brooklyn med Khabib Nurmagomedov och busincidenten var några av de mest omtalade händelserna.

En karriär i limbo

Efter förlusten mot Khabib Nurmagomedov i oktober 2018, där Conor McGregor blev besegrad via submission, började hans karriär få en mer ojämn bana. Det var en match som hade byggts upp med mycket hype och dramatik, både på och utanför oktagonen. McGregor och Khabib hade en långvarig fejd som kulminerade i ett explosivt möte på UFC 229. Förlusten mot Khabib var en av de mest smärtsamma stunderna i McGregors karriär, både fysiskt och mentalt. Khabib lyckades dominera McGregor med sin överlägsna brottning och till slut avsluta honom med en neck crank i fjärde ronden.

Efter den förlusten var det många som undrade om McGregor skulle kunna återhämta sig och hitta tillbaka till sin tidigare form. Det var en tid av självrannsakan för honom, och många spekulerade i om han kanske hade nått slutet på sin MMA-karriär. Men som alltid med McGregor, var det aldrig ett alternativ att ge upp.

McGregor återvände starkt med en seger mot Donald Cerrone i januari 2020. Det var en match som många såg som en möjlighet för McGregor att bevisa att han fortfarande hade vad som krävdes för att konkurrera på högsta nivå. Matchen var över nästan innan den började – McGregor vann via TKO efter bara 40 sekunder. Han använde innovativa tekniker, som axelslag, för att överraska och skada Cerrone tidigt, vilket visade att han fortfarande hade kvar sin kreativitet och explosivitet. Den här segern tystade många kritiker och återställde en del av hans förlorade gloria.

Men karriären fortsatte att vara en berg- och dalbana. I januari 2021 ställdes McGregor mot Dustin Poirier i en rematch. Deras första möte hade slutat med en knockoutseger för McGregor, men den här gången var det Poirier som hade övertaget. I en hård match lyckades Poirier besegra McGregor via TKO i andra ronden. Det var en smärtsam påminnelse om hur snabbt saker kan ändras inom MMA, och att varje kamp är en ny utmaning, oavsett tidigare resultat.

I juli 2021 möttes de två igen för en trilogi. Förväntningarna var höga och spänningen stor. Men den här matchen fick ett abrupt slut när McGregor bröt benet i slutet av första ronden. Det var en fruktansvärd skada som inte bara ledde till en förlust utan också ställde stora frågor om hans framtid inom sporten. Att se honom sitta på golvet, skadad och i smärta, var ett hjärtskärande ögonblick för alla hans fans.

Efter dessa bakslag har McGregor fortsatt att kämpa både med sin hälsa och med sin karriär. Skadan han ådrog sig krävde lång rehabilitering, och det var en tid av osäkerhet kring om han någonsin skulle kunna återvända till sin forna glans. Trots dessa motgångar har McGregor fortsatt att visa sitt karakteristiska självförtroende och sin vilja att komma tillbaka starkare.

Conor McGregors framtid

En av de saker som har gjort McGregor så fascinerande att följa är hans obevekliga vilja att övervinna motgångar. Varje gång han har fallit, har han rest sig igen, och hans resa genom karriären är ett testament till hans mentala styrka och uthållighet. Det är denna egenskap som gör honom till en så älskad och respekterad figur inom MMA, trots alla kontroverser och motgångar.

Vad framtiden håller för Conor McGregor är fortfarande osäkert. Men om det är något vi har lärt oss av hans karriär, är det att han alltid kommer att vara en kraft att räkna med. Oavsett om han återvänder till oktagonen eller om han finner nya vägar att utforska, kommer McGregor alltid att vara en ikon inom sporten, en som har gett oss några av de mest minnesvärda ögonblicken i MMA-historien. Och vem vet, kanske har vi ännu inte sett det sista av hans magi i buren.

Slutord

Conor McGregor har haft en av de mest anmärkningsvärda resorna inom MMA. Från hans blygsamma början i Dublin till att bli en global superstjärna, har han gett oss några av de mest oförglömliga ögonblicken i sportens historia. Oavsett vad framtiden håller, kommer hans arv inom MMA alltid att vara säkrat. Jag ser fram emot att följa hans resa, oavsett vilken riktning den tar, och jag är säker på att vi kommer att få se mycket mer av Conor McGregor – både i och utanför ringen.

Viktigaste händelserna i Conor McGregors karriär

• 2008: Debuterar som professionell MMA-fighter.
• 2013: Skriver på för UFC.
• April 2013: Debuterar i UFC med en teknisk knockout-seger mot Marcus Brimage.
• September 2014: Besegrar Dustin Poirier via TKO i första ronden.
• Juli 2015: Vinner interim-titeln i fjädervikt genom att besegra Chad Mendes via TKO i andra ronden.
• December 2015: Blir obestridd fjäderviktsmästare efter att ha knockat José Aldo på 13 sekunder.
• November 2016: Blir den första UFC-fightern att hålla två bälten samtidigt efter att ha besegrat Eddie Alvarez via TKO i andra ronden för lättviktstiteln.
• Augusti 2017: Går en boxningsmatch mot Floyd Mayweather och förlorar via TKO i tionde ronden.
• Oktober 2018: Förlorar mot Khabib Nurmagomedov via submission i fjärde ronden.
• Januari 2020: Återvänder till oktagonen och besegrar Donald Cerrone via TKO på 40 sekunder.
• Januari 2021: Förlorar mot Dustin Poirier via TKO i andra ronden.
• Juli 2021: Förlorar mot Dustin Poirier igen efter att ha brutit benet i slutet av första ronden.
• 2022: Fokuserar på rehabilitering efter benskadan och fortsätter att bygga sitt varumärke utanför oktagonen, inklusive sitt whiskeymärke ”Proper No. Twelve”.
• 2023: Meddelar planer på att återvända till UFC och uttrycker intresse för potentiella matcher mot olika toppmotståndare, vilket återigen skapar stora förväntningar och spekulationer kring hans framtid i sporten.
• 2024: Gör comeback mot Michael Chandler under UFC 303: McGregor vs Chandler efter 3 års frånvaro.