Sittandes vid buren i Denver, där hon bevittnade två av sina konkurrenter göra upp, kände Erin Blanchfield att det var dags att återvända till oktagonen.
Känslan hade vuxit sig stark under en tid, och när Rose Namajunas besegrade Tracy Cortez kände Blanchfield sig nu helt redo att kliva tillbaka in i buren.
Det har snart gått över tre månader sedan Blanchfields debutförlust i UFC, en enhällig domslut mot Manon Fiorot i New Jersey, hennes hemstat.
Blanchfield, som inte är van vid att förlora, har inte varit alltför hård mot sig själv efter det nederlaget. Hon har behövt gräva djupt i sitt inre och minnas hur hon hanterade motgångar som ung, men har lyckats sätta förlusten i ett balanserat perspektiv.
Om hon fick möjligheten att göra om det hela, skulle Blanchfield ha varit mer tålmodig och följt sin ursprungliga plan. Trots allt fanns det även positiva insikter att hämta.
”Det känns alltid märkligt att förlora när man inte är van vid att göra det,” sa Blanchfield till MMA Junkie i fredags. ”Det var verkligen något nytt för mig. Jag hade aldrig förlorat i UFC tidigare. Att förlora är alltid tungt, oavsett vilken nivå man tävlar på, särskilt för någon som är så tävlingsinriktad och passionerad som jag. Man måste lära sig att ta det för vad det är.
”Det finns lärdomar att hämta från varje förlust. Jag blev inte knockad på några sekunder, och jag blev inte totalt överkörd. Det fanns delar av matchen där jag gjorde bra ifrån mig och delar som kunde ha gått bättre. Det är som med alla matcher. Det var tufft den kvällen, men jag har kommit över det bra. Jag har kämpat hela mitt liv och har förlorat många gånger tidigare, även om det inte skett så ofta. Det har varit ett par år sedan jag senast förlorade. Men jag måste behålla samma inställning som när jag var barn: bara fortsätta framåt.”
